Kjell Myrann

- Digitaliseringen av elnätet gör ellära mycket mer attraktivt för de unga. Vår viktigaste uppgift blir att sprida budskapet.

Det säger Kjell Myrann (64), ordförande sedan tre år i Norsk Elektroteknisk Forening (NEF) och divisionschef i Rejlers Elkraft Sør i Kristiansand. Han menar att ämnet fått kämpa i många år med bristande intresse. Själv har han varit heltänd på el sedan han tog sin civilingenjörsexamen på NTNU i Trondheim, 1975. Nu vill han använda sin position i NEF för att lyfta fram branschen och intresset för el.

- Föreningens huvuduppgift i framtiden blir att öka rekryteringen till el-tekniska utbildningar vid universitet och högskolor. Vi måste berätta för de unga att ämnet el nu finns i cyberspace och har blivit både roligt och spännande. När studenterna får upp ögonen för den häftiga tekniska utvecklingen i branschen kommer allt fler att välja denna inriktning i sina studier, förutsäger Myrann.

Han vill att föreningens medlemmar ska finnas på universitet och högskolor för att presentera ämnet och branschen. Även studenterna måste komma in i föreningen och den måste bli en ändå mer relevant mötesplats för utbyte av idéer och visioner för framtiden.

- Vi gör en del i dag. Bland annat delar NEF årligen ut ett stipendium på 7 500 norska kronor till det bästa examensarbetet i ämnesområdet el vid högskolor som har ämnet på programmet. Men vi kan göra ändå mer för att öka intresset, säger Myrann.

Förgubbning

Enligt Myrann har elbranschen drabbats av förgubbning under många år. Efter det att branschen avreglerades och kommersialiserades på 1990-talet präglades kraftbranschen av omstrukturering och personalneddragningar. Detta ledde till att ett fåtal unga valde ingenjörsutbildning inom el-området. Olje- och IT-industrin var istället det som lockade. På 2000-talet var var tredje elingenjör inom elbolagen i Norge runt 60 år.

- El-området fick rykte om sig att vara föråldrat och tråkigt. Det var Ohms lag som gällde och innovation var något främmande. Visst har det skett mycket i elbolagen men det har i huvudsak varit mer av det samma och inte så mycket nytänkande, säger Myrann.

Tesla och Edison

Nu är det andra tider. Myrann menar att vi är i uppstartsfasen av en teknologiutveckling som förenar el-området med IT-området. Vi pratar om den största omvälvningen sedan Tesla och Edisons dragkamp om likström eller växelström. Elbolagen digitaliseras och bostäder är i färd med att få smarta elmätare (AMS) som registrerar elförbrukningen i realtid. Informationen överförs över fasta nät, mobil kommunikation eller på andra sätt. Det ger oanade möjligheter både för kraftproducenter, nätägare och elkunder, och vi får vart efter smartare nät, smartare hem och smartare samhällen.

- El är oftare dyrare på dagen och billigare på natten. Det öppnar för en mångfald av nya produkter och tjänster för energibesparing. Elförbrukningen i bostäder och kommersiella byggnader kan enkelt styras via en app i mobiltelefonen. Detta gör att elinstallationerna i byggnader blir mer komplicerade samtidigt som de blir mer intelligenta. Varenda el-komponent, såväl ute i elnätet och i bostaden kan få sina egna IP-adresser, så att komponenterna kan styras och övervakas. Samtidigt som vårt teknikområde blir mer spännande och krävande, säger han.

Ordförandeskapet i NEF tär på både fritid och arbetstid, men Myrann menar att såväl han själv som Rejlers också får mycket tillbaka.

- Som ordförande i NEF kan jag ta pulsen på branschen. Jag blir bekant med de viktigaste aktörerna, nyckelpersonerna och nya trender som kommer. Rejlers positionerar sig som en av de viktigaste aktörerna med rådgivande ingenjörstjänster inom el-området och då måste vi vara med på alla relevanta arenor, säger Myrann.

Myrann sitter med i flera standardiseringskommittéer, bland andra NK 64 och NK 301 som utarbetar regelverk för elinstallationer i elnät och byggnader, däribland NEK 300 och NEK 400. Dessutom är han med i en kommitté som ger riktlinjer för innehållet i masterprogrammet för förnybar energi vid Universitetet i Agder.

- Jag brinner för ämnet el och tycker det är givande att få vara med och forma utbildningsplaner för morgondagens ingenjörer. Vi har många utmaningar. En av de största är att sörja för tillräckligt med kvalificerade lärare till våra utbildningssäten. Dagens regelverk för rekrytering av lärare är för stelbent. Duktigt fackfolk från arbetslivet som kunnat bidra med mycket kunskap, får inte lärartjänster för att de saknar akademisk utbildning. Detta bör mjukas upp, säger Myrann.

64-åringen har inga planer på att sluta. Så länge han har energi och utbyte vill han vara med i den tekniska revolutionen.

 

Text: översättning av text skriven av Eirik Vigsnes, Mediapartner
Foto: Kjell Inge Søreide